Jag är en introvert person.
Tycker inte om när folk pratar om mig och mina hundar om jag inte själv
sagt att det är ok.
Blogga går fint för här väljer jag själv vad som skrivs.
Ibland kan jag vara riktigt naiv.
Tro att det jag säger inte kommer vidare.
Men det gör ju det.
Jag tar dessutom lång tid på att reagera tänker och tänker tills jag tänkt klart.
Jag är typen som trivs med mig själv i min ensamhet.
Har inget behov av folk jo M och C som är mina bästa vänner sedan 30 år tillbaks.
Och de två litar jag på med hela mitt hjärta.
Vad behöver man mer?
Jag behöver nog bara dom.
Människor kommer och går det har de alltid gjort.
Man kan ha ytliga vänner det har jag haft men när det väl gäller är det dom som känner mig bäst
som finns där.
Jag har aldrig gillat drama och kontroverser i mitt liv.
Men jag har nog dragit på mig det själv ibland.
Det är inget jag vill ha.
Kanske har jag varit dum.
Men så är livet.
Jag gör mina misstag och lär mig av dom.
Det har jag alltid gjort för jag kan tänka mig att det är vad som är meningen
med misstag.
Jag ber ofta om ursäkt även om jag inte skulle göra det.
Just för att jag inte gillar drama och intriger.
Jag har ett liv som jag lever.
Med mig och mina hundar och dom betyder mycket för mig.
Jag vet även att många i min omgivning inte förstår att hundar ibland
kan betyda mer än människor.
Men i mitt fall är det så att dit mina hundar inte är välkomna dit går inte jag.
De är en del av mitt liv.
Och de är med mig varje dag.
Jag vaknar med dom och jag somnar med dom.
Vi bor tillsammans och jag älskar dom.
Om dom älskar mig vet jag inte för dom kan inte prata :)
Ha det gott vänner ni andra ha det som ni vill.
Till M och C
