I dag

Och i går har det bara varit lugnt.
Vi tror att vi är sociala men vi sitter framför vars en dator :)
Jaja vi sitter vid samma bord i alla fall.
Och vi har hunnit hälsa på modern.

Hon var på väldigt gott humör i dag.

                                   

                                          Jag kollar på tv.

                                          Zeus sover

                                          Men vi hade lamm till middag.

                                                    Och i dag hjälpte Zeus mig att diska hos modern :)

Julen var god.

Bästa hitils med barn o barnbarn  :)

Dagen före

julafton har jag tillbringat en stund med de här typerna.
Trevligt även om jag fick (förhoppningsvis) årets sista
utskällning av Andy :)

Men så

satt vi väl här igen,brodern och jag.
Pratade om livet och hur det kan bli.
Och de hundar som vi båda älskar.
Zeus var ju med i våra samtal

När alla barnen flyttat.

Detta är första gången jag inte har några barn hemma till jul.
De är vuxna nu alla tre och den yngsta flyttade hemifrån i November.
Alltså har jag kunnat göra det jag har velat göra i många år,
nämligen ingenting.Jag har inte julpyntat ett dugg.
Jag avskyr julen och all hets.
Har alltid gjort.
Men det har bestämts att lite julfirande ska det bli hos Sam.
Så jag måste ta med modern dit.
Det ska bli intressant,Sam är duktig hon klarar nog julmaten :)
För mig finns det bara en sak jag inte kan vara utan.
BRUNKÅL!!!!!
Det är alltid modern som har lagat den och ingen brunkål är som hennes.
Jag ska försöka mig på att laga den efter hennes recept.
Så får vi se hur det blir.
Jag hoppas verkligen att tomten kommer till mig redan den 23. :)
Nu infinner sig ingen julstämning det är + grader och mörkt nästan 
hela dagen.
Vart tog snön vägen?????
Men god jul på er som gillar den.

Sverige

Vart är du på väg.
Jag älskar detta landet.
Men jag förstår mig inte på svenskarna.
Det finns så mycket rädsla och negativa tankar.
Rädsla är inget annat än okunskap.
Man är rädd för det man inte känner till.
Men i stället för att ta reda på hur det verkligen fungerar så läser man tidningen,
och tror på allt man läser.
Utan att tänka på att tidningar MÅSTE skapa rubriker annars säljer de inte.
Man lyssnar på SD och tänker inte på att det dom gör är att spela på det folk är
rädda för.
Vi svenskar(inte alla) är alltid PK.
Har inte så väldigt mycket åsikter.
Men är ändå så förbannat egoistiska.
Jag tillhör de som verkligen är fattiga i detta land.
Men jag är med i både Unicef och Wwf.
Av mina små pengar går lite till människor som är fattigare än jag
och till djur som behöver hjälp.
Bara för att jag kan.
Att jag är fattig i Sverige går inte att jämföra med fattigdom i andra länder.
Jag har mat och tak över huvudet.
Det finns många som inte har det.
Jag är mamma och jag är farmor men framför allt är jag mänsklig.
Kan inte tänka mig hur det skulle kännas att inte kunna ge mina barn mat.
Eller vara rädd för att mina barnbarn skulle bli skjutna,eller våldtagna.
Jag har råd att hjälpa dom som lever i den verkligheten.
Och jag gör det utan att tänka på vad jag ska få tillbaks.
Man hör så ofta -Men om jag varit i deras situation så hade de inte hjälpt mig!
Mitt svar på det är att ingen av oss i detta land är i deras situation,
det borde vi vara glada för i stället för att gnälla.
Vi har ett fint land,vi går inte och lägger oss hungriga.
En sak man ofta ser på fb är att våra gamla har det så dåligt och
alla pengar går till invandrare.
Min mor är gammal snart 81.Hon får allt hon behöver.
Hemtjänsten,min bror och jag tar hand om henne.Hon har det bra.
Vi har plats till dom som har det svårt.

jag blir så trött

Mina barn är mina barn.Ja dom är bruna.

Inte jätte bruna men dom har inte "svensk hudfärg"

Alla är de vackra och intelligenta.

Men de blir alltid dömda,

Åk till ert land.

Vilket land?

De är födda i Sverige,alla.

Mina barnbarn är födda här..

I bland hatar jag Sverige.

'                                                       min sonson

                                          min sondotter

Jag ropade hej för tidigt.

Jag fick ut min mor en gång och allt verkade vända.
Men det var bara en gång.
Nu är vi tillbaks där vi började.
Dagar och nätter om vart annat och jag vet snart inte vilket
ben jag ska stå på.
I dag skulle jag varit på kalas hos mitt barnbarn.
Men jag visste att jag inte skulle kunna stanna där pga min mors
hysteriska telefonsamtal.
Jag tänkte att jag kanske skulle kunna hinna dit en väldigt liten stund.
Men insåg redan i morse när mobilen började ringa att jag lika bra kunde
skippa det.
Modern har lagt sig och vägrar stiga upp igen.
Och jag vet inte vad jag ska göra åt det för hon är
enligt läkarna inte sjuk.
Det hon pratar mest om är hur hon ska ta livet av sig.
Hon blir deprimerad och jag blir deprimerad.
Vad ska man göra?
Någon som vet?
                                          Min söndag.