Det var längesedan jag bloggade.

Har liksom inte kommit igång.
Men nu är det tid igen.
Som ni alla som känner mig vet har jag haft tre hundar.
Felice' Zeus och nu Lotus.
Felice' fick fem valpar och alla fem fick bra hem.
Jag gjorde det inte för att tjäna pengar, jag gjorde det för att det sades att om en tik fick valpar så minskade risken för livmoderscancer.
Zeus behöll jag själv (hennes ena valp) Men nu är båda två borta pga av att de blev sjuka .Felice'fick atros och jag dum som jag var gick till en veterinär som jag inte kände till för min egen var på semester. Hon fick värktabletter som slog ut hennes njurar och jag avlivade henne för hon visade mig på alla sätt att hon ville inte mer.
Vi fick nio underbara år tillsammans.
Zeus fick en hjärntumör som inte gick att operera. Han och jag fick sex år tillsammans.
Felice' var ingen hund jag köpte hon var min sons hund från början.
Det var åtta år sedan hon fick sina valpar.
På den tiden hade jag ingen aning om Dogs of Pegasus,Dogs of Love och Jahira Dog Project.
Hade jag haft det så hade det säkerligen inte blivit valpar på Felice' jag hade steriliserat henne i stället.
Efter detta skulle jag aldrig mer ha en hund.
Men då kom Lotus in i mitt liv.
Han är adopterad från Spanien men inte av mig .Det är av andra anledningar som jag inte behöver gå in på här.
Att Lotus finns i mitt liv är underbart.
Men fördomarna mot adopterade hundar är många.
Folk reagerar med :Hur fan kan du ta hit en hund som kan föra in smittor och sjukdomar som vi inte har i Sverige.Det har jag hört många gånger.
Men jag har också hört Ohh vad fint,min kommer från Grekland eller min kommer från Irland.
Jag har alltid tyckt att okunskap föder rädsla.Ta reda på vad du pratar om innan du pratar!
Vet du hur många hundar som sitter på shelter  i Barcelona?
På just det jag pratar om sitter det 200 hundar.
På betong golv dom fryser tänk dig själv att sitta i en bur för att den som ägde dig inte ville ha dig mer.Det är så jävla sorgligt så jag gråter bara jag tänker på det.
Man köper en gullig liten pittbul t.ex för att de är så gulliga små valpar när man senare upptäcker att man inte kunde uppfostra den så är det fel på hunden och man slänger ut den på gatan i stället för att rannsaka sig själv.
Det ända felet de här hundarna gjort är att de blivit födda för att någon ville tjäna pengar på att sälja dom :( Och troligtvis inte brydde sig ett skit om vem som köpte dom.(min personliga åsikt)
Det finns hundar som suttit shelter i tio år.FATTA TIO ÅR och vissa mer än det!!!!
Då undrar jag varför köper ni hundar som amstaff mm för tusentals kronor här i Sverige.
När ni lika bra kan adoptera en hund från ett shelter som sitter där och bara väntar på ett eget hem och någon som kan ta hand om dom på det sätt dessa hundar behövs tas om hand.
Det finns alla sorters hundar där.
Som bara vill ha ett hem.Jag tvivlar på folk som påstår sig älska hundar men det ska vara svenska hundar.Hjälp dom som redan finns i stället.Hundar skiter i vilket land dom är och dom bryr sig inte om vilket språk du talar.Jag talar nästan aldrig med min hund vi kör teckenspråk.Och vi förstår varandra mycket väl.
Min spanjor är älskad av många för han är en underbar hund.Och alla ni som älskar honom,tänk på att han också varit där.Det känns lite i hjärtat va?
Jag vet att många har invändningar om vad jag skrivit och det får ni ha för det skiter jag fullständigt i.
Jag vill ge en stor eloge till Alexandra Ortega och Alexandra Pålsson som kämpar ihjäl sig för dessa hundar.
Och om ni har hjärtat på rätta stället så föreslår jag att ni swishar valfri summa till detta nr 0737138241.Om man har råd att köpa julklappar för tusentals kronor så har man råd att skicka 50 eller hundra kronor till ett shelter.
Och nu kommer det säkert den vanliga protesten.Varför hjälper du inte människor i stället?
Jo det gör jag jag är med i unicef och ger vad jag kan.
Så den protesten funkade inte.
Ni kan även bli fadder till en hund gå in och kolla på Jahira dog Project.
Men gör något i alla fall.Vissa av dessa hundar är redan adopterade för att det fanns någon som brydde sig.

                                          Bilden är från Dogs of Pegasus

                                          Bilden är från dogs of Pegasus

                                                  Bilden är från dogs of Pegasus

                                          Bilden är från Dogs of Pegasus

 

 

 

Bilden är från Dogs of pegasus

                                          Bilden ovan är från Dogs of Pegasus

Bilden är från dogs of Pegasus

 

Gud!

Jag behöver ett allvarligt samtal med dig.
Vad har du för dig?
Vi har typ fyra årstider på en dag.
Fattas bara snö.
Jag sitter här och svettas som jag vet inte vad.
Inte för att det är varmt men för att det är kvavt.
Lotus ligger bara raklång o flämtar.
Du Gud har du glömt oss här,eller?
Vi behöver massor av regn och åska.
Kan du skicka ut Thor med vagnen kanske.
Om han inte har något annat för sig får han gärna ta en runda över Skåne.
Det här är nämligen fruktansvärt äckligt.
Jag vet att jag kanske begär för mycket.
Men snälla ge mig regn.
Jag tror inte någon gillar den "sommar" du gett oss.
Eller du kör allt på samma gång?
Det är inte direkt en hit.
Du är Gud och jag bara en människa men ändå detta har nog blivit lite fel,va?
Hur tänkte du nu?
Jag är bara lite nyfiken typ.
Du behöver inte svara för det gör du aldrig.
Bara visa mig att du lyssnar.
Regn och åska tack.

Det är på tiden

För mig att ta tag i min största rädsla.
Och vad kan det vara?
Skulle ni inte tro men det är hundar.
Pitbull och Amstaff.
Jag är så rädd för dom att jag går stora omvägar.
Jag vet inte vem som är vad ibland tror jag att en boxer är en pitbull.
Lotus har en liten kompis som är pitbull en valp som börjar växa till sig.
Första gången jag såg honom var han nyss hemkommen typ 8 veckor gammal.
Och dom är ju så sööööta.NÄR DOM ÄR VALPAR!
Jag sa till hans husse att jag kan klappa honom nu men när han är stor springer jag.
Varpå han svarade att min hund ska inte bli någon kamphund.
Du kommer att kunna leka och klappa honom när han är vuxen också.
Nu börjar han bli större och mer dominant mot Lotus (som inte bryr sig ett dugg).
Han springer under och över honom,sedan lägger han sig platt på marken när Lotus verkligen tittar på honom.
För några dagar sedan gick jag förbi en man med ett muskelpaket i koppel.
Han frågar om hundarna kan hälsa och jag säger nej och känner hur mitt hjärta nästan stannar.
Han -Men min hund är inte farlig.
Jag-Nej det är han säkert inte men jag är jätterädd.
Han-Var inte det varför är du det?
Vi stod på vars en sida av gångbanan och pratade och jag berättade varför jag var rädd.
Han-Men du kan prova att låta dom hälsa.
Jag-Ja men bara lite.
Han skrattade och sa okej :)
Medans jag långsamt dog hälsade dom på varandra.
Och så var det bra med det.
När dom hade hälsat färdigt gick dom åt vars ett håll.
Ingen blev skadad.
Han som hade hunden hade rätt och jag hade fel.
Då tänkte jag Pia Khan lägg ner.
Ge hunden en chans.
Ta tag i dig själv nu.
Det är tid för det.
Så jag har bestämt mig för att träffa så många hundar jag kan av de raserna jag är rädd för.
För jag var på väg att skaffa mig en vit amstaff men bangade ur.
Tänkte att jag aldrig kan ta hand om en sådan hund.
När jag sedan tittar på https://www.facebook.com/Dogs-of-Pegasus-507068812714197/?fref=ts
Ser alla fina hundar som behöver ett hem.
Så känner jag ska min rädsla hindra mig.
Nopp.
Nu tar jag mig i kragen och fixar det här.
Ha det bra mina vänner.
Alla hundar är bra hundar utom dom som har dåliga ägare :)

En hel dag med Celine :)

Hon är klok som en bok.
Vi har haft långa diskussioner om kärlek rymden aliens osv.
Hon vet vad hon pratar om trots att hon bara är elva men väldigt nära tolv :)
Jag har haft en tjej här som legat i sängen och sjungit i mitt öra,
iiiiiiii wiiiiiil alwaaaaays love you.
Medans jag försökte vila efter maten.
Jag visste inte om jag skulle uppskatta det eller inte för jag försökte sova.
Men varje gång det var nära att jag somnade så kom det igen.
iiiii wiiiiil alwayyys  love you.
Celine är den typen som uttrycker sin kärlek.
Så hela dagen i dag har det låtit,Jag älskar dig farmor.
Och jag-Jag älskar dig mer Celine.
Jag har medvetet alltid använt samma parfym när mina barnbarn är i närheten.
Celine speciellt säger alltid,
Du luktar alltid så gott du luktar farmor.
Finaste Celine jag älskar dig och nu känns det så tomt och tyst här.
Efter att vi har pratat hela dagen.

Så blev man utskälld igen.

Och då undrar ni ju varför,eller hur?
Klart ni gör :)
Jag var ute med min dog.
Och som vanligt gick han lös men med kopplet vid sidan.
Han går för det mesta vid min sida men han får också springa omkring när det passar mig.
Då kommer det två små hundar som bjäbbar och håller igång.
Som vanligt plockas dom upp av sina ägare.
Medans de skäller utan slut.
Då säger ägaren-Det är faktiskt koppeltvång i Malmö!!!
                    Jag - ja jag vet.
                          -Varför är inte din hund kopplad.
                         -Han är kopplad.
                         -Men du håller inte kopplet.
                         -Nej men han sitter ju bredvid mig och bryr sig inte ett dugg om dina
                          hundar.
                         -Nä men han kan ju faktisk skada dom.
                         -Nej det kommer han inte att göra.
                        -Men våra hundar kan skada din.
                        -Hur skulle det gå till ni står ju och håller dom i famnen?
                        -Ja men bara så DU vet så är det OLAGLIGT att inte ha koppel på sin
                          hund.
Och jag känner bara VARFÖR gav jag mig in i denna diskussion .
Tog Lotus koppel och promenerade hem och slutade vara lagbrytare.
                                          Ha en bra dag bryt inga lagar :)

Varför????

Om ni är trötta på mitt hundsnack så är det här nog inte för er.
Jag börjar med varför för att jag lärt mig mycket sedan jag skaffade Lotus.
Väldigt mycket om fördomar och märkliga åsikter.
Men också mycket kärlek och uppmuntran.
Det finns de som inte vill att deras hundar ska umgås med min för att han kommer från Spanien.
Och han kan bära på fruktansvärda sjukdomar som kan smitta andra hundar.
Dom orden har jag hört flera gånger.
Och numera orkar jag inte ens gå in i en diskussion om det.
Lotus är dock inte en ensam hund :)
Han har fler kompisar än jag har.
Han är älskad av alla som bor i vårt område från småbarn till vuxna.
Men om vi befinner oss någon annanstans och någon frågar vart jag köpt honom,
och vad han har för raser i sig då blir det en helt annan sak.
Ju mer man lär känna honom desto mer ser man att han är dobberman först och främst.
Och labbe hmm ja det märker man på matintaget.
Labbar älskar att äta.
Lotus älskar mat så till den milda grad att han är för tjock.
Så nu kör vi på bantning så att jag åtminstone ska känna hans revben någonstans.
Det går bra.
Jag har världens bästa spanjor :)
Och jag anser på fullt allvar att han är mer kollad när det gäller sjukdomar än vad de flesta hundar här i Sverige är.(Min åsikt)
Både av Dogs of Pegasus där han kommer ifrån och min veterinär.
I dag satt jag och tittade på filmer från Dogs of Pegasus.
Och kände att jag ville ta hem alla hundar.
Men det kan man ju inte hur gärna man än vill.
Vilket jobb dom lägger ner på våra fyrbenta vänner.
Jag önskar att jag också kunde jobba med dem för de är helt otroligt engagerade.
Så är även jag men på hemmaplan.
Om någon frågar mig om råd så är jag villig att hjälpa.
Jag ser det nämligen som en styrka att be om råd vilket även jag gör.
Det visar att man bryr sig.
Och inte tror att man kan allt själv,vilket man oftast inte kan.
Lotus finns med mig i med och motgång.
Jag kommer aldrig att lämna honom.
För det är helt otroligt hur mycket en hund kan uppleva och ändå ha tillit till människan.
Jag vet inte hur många hem han haft och jag forskar inte i det heller.
Jag bara undrar för mig själv ibland hur man inte vill ha en hund som honom.
Men på samma gång är jag glad att han är hos mig nu.
Och det kommer han alltid att vara.
Det finns så många hundar i denna värld som bara vill leva utanför en bur.
Så om ni vill ge någon av dom ett hem gå in på https://www.facebook.com/Dogs-of-Pegasus-507068812714197/?ref=ts&fref=ts.
Det är värt det.
För det bemötande jag fått där har alltid varit bra.
Jag har också frågor.
Även om jag haft två hundar innan så har dom inte varit av samma ras.
Så det var mycket jag inte visste när jag gav mig in på det här.
Men det är något av det bästa jag gjort.

                                                    Det här är Lotus.Från Spanien :)
                                                    Alla ni som älskar honom.
                                                    Ni som inte gillar adoptioner.

                                                  Skulle ni önskat att detta var han?
                                                  För det kunde det ha varit.
                                                  Och det har det varit.
                                                  Bilden kommer från Dogs of Pegasus.

 

 

 

 

Livet.

Först skriver jag inte alls sedan får jag skrivnoja.
I går när jag läste att Michael Nyqvist har gått vidare bara 56 år gammal.
Kom jag direkt att tänka på en av alla mina bröder.
Eftersom han är i precis samma ålder.
Kände att jag var tvungen att ta reda på hur han mår.
Mitt i natten!
Även om vi inte träffas alls nu för tiden så är han ju min bror.
Som jag har växt upp med.
Jäklats med,haft otroligt roligt med när han blev tillräckligt stor för att vara rolig.
När han var liten var han "en pain in the ass" som följde efter mig överallt.
Jag var tre när han blev född.
Kommer än i dag ihåg första gången jag såg honom när min farmor tog med mig till BB
som det hette då.
Och jag undrade vart han kom ifrån.
På den tiden var det inte så noga med att upplysa det barn man redan hade om att de skulle få ett syskon.
Och när jag var tre gick jag inte och kollade min moders mage.
Men helt plötsligt var han där i en blå filt.
Och enligt alla var han jättesöt.
Inte enligt mig.
Tro mig när jag säger att mina minnen sträcker sig tillbaks till jag var ett år gammal.
Jag blir alltid förvånad när någon säger att de inte minns något från sin barndom,jag gör.
Jag minns när han lärde sig gå,han gick runt huset och höll sig i väggen.
Sedan lärde han sig springa det var ännu värre.
För då sprang han ju efter mig hela tiden :)
Vi har upplevt så mycket tillsammans.
När jag blev gravid med min första son var han den första som fick veta det.
För på den tiden gick man till apoteket och fick svar.
Och det var han som fick öppna svaret för jag vågade inte.
När jag var gravid med min dotter var han också den första som fick veta för det var han som körde mig dit.
På vägen hem i bilen visade jag honom bilderna.
Och han sa att om det är en flicka vill jag att hon ska heta Cindy i mellan namn.
Det gör hon.
Hon älskar inte det precis hahahahha.

När man tänker på hur kort livet kan vara och att man kanske aldrig får sagt det man ville säga.
Så tycks det mig ganska skrämmande att en dag är man här nästa dag kan man vara borta.
Därför skriver jag detta just nu.
För vem vet om vi finns i morgon?
Livet har fört oss på helt olika vägar.
Det kanske var det som var meningen,att vi skulle gå var och en på sitt håll.
Men du finns alltid i mitt hjärta det hoppas jag du vet.
Att vi lever olika liv kan inte förändra det.
Jag vill att du ska leva länge och vara lycklig.
Kram
         din
               syster.

                                          Vi en gång i tiden.

Ursäkta språkbruket,

men jävla väder!!!!
Här går jag omkring o hostar,nyser.
Ögonen rinner och kliar.
Jag är typ allmänt trött och sur och blir förbannad på minsta lilla grej.
Inte alls min vanliga stil.
Men pollen,måste det finnas så mycket av den varan?
Man ser den ju flyga omkring.
Och tro mig jag som älskar naturen tycker faktiskt att den kan lugna ner sig lite.
Regn är vad jag vill ha massor av regn för det hjälper.
Det kommer tre droppar och man tänker,yezzzz nu blir det regn o åska.
Men nopp.
Häromdagen när jag var hemma hos fru C började det regna precis när vi gick av bussen.
Fel tillfälle om man säger så.
Jag såg ut som om jag badat med kläderna på.
Det var jätte trevligt att träffa familjen G.
Ok nu kommer vi in på hundar igen(mina barn tycker jag pratar för mycket om hundar).
Vi går på bussen,han går fint vid min sida.
Tre barn börjar skrika som om det var ett lejon jag hade med mig.
Jag frågade dom snällt o vänligt varför dom skrek?
Men jag fick inget svar.
Då säger deras mamma som satt längre bak att man inte ska ha hundar på en buss.
Dom är farliga och smutsiga.
Ok,jag förstår om man är rädd för hundar (jag går själv helst inte nära en  pitbull eftersom jag och min förra hund blivit bitna).Men jag jobbar på det för att inte överföra min rädsla till min hund.
Som sagt pollen,jag känner irritationen stiga.
Tänker för mig själv andas djupt ta det lugnt.
Och jag säger -Hunden ligger på golvet,han gör absolut ingenting.
Han har lika mycket rätt att vara på denna buss som ni.
Fint va?
Mycket lugnt och fint av mig.
Det jag hade lust att säga var inte riktigt lika fint.
Så det ska vi nog inte gå in på.
Då kommer det upp en kvinna sätter sig väldigt nära mig och frågar om hon får klappa Lotus.
Klart hon fick.
Han fortsatte ligga ner för det var det han skulle göra.
Hon klappade o pratade med honom och tyckte han var jättefin.
Men gnället på barnen fortsatte och mamman pustade och stönade.
Till slut fick kvinnan nog.
Reste sig upp och sa precis vad jag ville säga :)
Nämligen -Hunden har lika mycket rätt att vara på bussen som ni.
                   Och om ni har problem med det så tycker jag ni ska gå av o ta nästa buss.
Yezzzzzz ibland finns det folk som kan läsa tankar :)
Sedan blev det tyst.
OCH JAG FORTSATTE RESAN HEM MED MIN JÄVLA POLLENALLERGI!!!!!

                                         Pollen jag hatar dig djupt och innerligt.

Vad tror ni detta ska handla om?

Hundar så klart.
Jag blir både förvånad och ibland riktigt irriterad på hundägare.
De som har små hundar lyfter upp dom så fort man närmar sig med en
större hund.
Nu är inte min hund farlig på något sätt,
men om han hade varit det så kunde det ju hänt att han hoppat på människan med
hunden i famnen i stället.
Oftast är det ju inte hunden som är rädd det är dess ägare och hunden känner ju naturligtvis av det.
Det är samma sak med stora hundar.
Jag frågar ofta om vi går förbi en annan hund om dom kan hälsa.
Och har flera gånger fått svaret  -Nej du vet min hund har blivit biten av en svart hund,
så han är väldigt rädd för dom.
Och jag brukar tänka vem är rädd du eller hunden?
Med dom vibbarna vissa personer sänder ut är det inte ett dugg konstigt att hundar blir ängsliga,eller arga.
Vad jag har märkt när vi går på vårt stora fält varje kväll är att om våra hundar är lösa så kopplar
de som kommer in sina hundar kommer fram och frågar om de kan leka.
Och ja de kan leka lösa dom springer och har jättekul med varandra.
Ok det händer små saker ibland där någon ska ta "befälet" tror den.
Men så börjar en springa och alla andra följer efter så är den saken glömd.
För min del så anser jag att hundar ska ha kompisar.
Hur tråkigt skulle det vara för en människa att sitta hemma inte ha några vänner alls?
Jag hade nog också störat mig och bitit sönder allt jag kommit över.
Det var bara en liknelse hoppas jag ni förstod :)
Allt eller det mesta en hund gör beror på deras ägare tycker jag.
Jag kanske har fel men jag tror inte det.

Att köpa eller adoptera valpar är ju jättetrevligt.
Dom är små och söta.
MEN DOM VÄXER!!
Lär du dom inte grunderna när de är små och behandlar dom som bebisar,
då står du där med en vuxen hund senare som uppför sig som en fjant.
För den aldrig har fått lära sig att det är DU som är flockledaren.
Vilket också innebär att hunden tror att det är den som bestämmer och dessutom måste ta hand om dig.
För mig handlar det om att här är jag flockledare och det är mig min hund ska lyssna på.
Och han ska veta att han kan lita på mig i alla lägen.

När jag fick honom kunde han inte vara ensam alls.
Vilket egentligen inte gjorde mig någonting.
Men för att han skulle känna sig trygg med sig själv så testade jag att gå fem minuter åt gången.
Under stora protester.
Nu kan jag gå o handla och göra andra saker utan honom.
Han klarar sig bra.
Dock lade han sig till med en ovana.
Han öppnade ytterdörren och satt i trappan och väntade på mig,hahaha.
Så numera är ytterdörren låst när jag går ut.
Vi kan åka buss och tåg utan problem.
Han går oftast lös och kommer när jag kallar.Ibland ska han dock testa och stänger öronen totalt.
Men det händer väldigt sällan.
Och en sista sak jag vill säga är.
HUNDAR ÄR INTE BARN.
Så vänligen sluta behandla dom som era bebisar.
Jag kanske låter som om jag tror att jag vet allt om hundar.
Men så är det inte menat.
Det är bara mina tankar om hundar.
Tack för i dag slut för i dag :)

Long time no write.

Det är längesedan jag skrev.
Kände att det kanske är tid igen.
Jag är nu inne på mitt femtionionde år.
Ganska nöjd med det faktiskt om man betänker att det finns dom,
som inte når till femtionio.
Personer som kanske hade mycket kvar att ge men inte fick en chans.
Människor jag känner som bara försvann.
Jag är inte försvunnen än.
Men en sak har jag lärt mig och det är,
man vet aldrig när livet tar slut.
Jag kan dö i morgon.
Det vet inte jag och ingen annan heller.
Det skrämmer mig inte.
Det som skrämmer mig är det jag i så fall lämnar efter mig.
Tre barn ,fyra barnbarn.
En soulmate.
En soulsyster.
och min bästa vän.
Det känns inte bra.
Så därför gör jag allt jag kan för att framför allt vara farmor.
Mina barnbarn ska minnas mig med ett leende på läpparna.
Att man hade kul med farmor.
Vilket man har :)
Ok jag får väl erkänna att jag skäller lite extra på en av dom men hen vet varför.
Om någon sagt till mig för 20 år sedan att jag skulle ha fyra barnbarn när jag var 59,
hade jag inte trott dom.
Men nu är jag det och nu har jag det.
Den äldsta är 16.
Nästa är 11.
Lillisen fyllde just två.
Och den minsta föddes i Januari 2017.
Jag älskar dom alla fyra även om jag har mer kontakt med vissa.
Det kommer inga bilder för jag är innerligt trött på att höra idiotiska kommentarer.
Vi varierar från brunt,svart till blont hår.
Samma sak i hudfärger.
Mina barn är mina barn.
Och mina barnbarn är mina barnbarn.
Folk säger att barnbarn är livets efterätt.
Men det tycker inte jag.
Men så har jag nog alltid varit lite ego.
Mina barnbarn är en forsättning av mig.
Mina gener plus någon annans :)
Ego Pia ja jag vet.
Jag kan titta på en av dom och se min far.
Jag kan titta på nästa och se mig själv.
Osv osv.
Jag tänkte tatuera in deras namn men jag är inte säker på att det är klart än.
Det kommer säkert fler.
Det är svårt att veta.
Kärleken till dom är STOOOR.
Alla är olika men kärleken är den samma.
Hur fick jag sådana barnbarn.
Nått bra måste jag ju ha gjort?
När jag hör orden -Farmor jag älskar dig.
Och jag svarar -Jag älskar dig mer än du kan ana.
Och jag gör verkligen det älskar dom mer än dom någonsin kan föreställa sig.
Dom gjorde min födelsedag fantastisk.
Det fattades en.
Men man ska räkna dom som var här.
Inte tänka på den som inte var här.

Alla hjärtans dag.

Hela dagen :)
Men jag vet att fru C har ont i foten.
Och fröken C är sjuk.
Jag och Lotus har haft en bra dag med kärlek.
Min hund är så full av kärlek så det räcker o blir över.
Jag har hört av mig till mina käraste.
Barn och barnbarn och de jag tyckte hörde till.
Så om jag glömt någon så får ni en hälsning i senaste laget.
Hoppas att ni har haft en bra Valetines day.
Kärlek gör en alltid glad.
Så kärlek från mig till er.

Malmö min stad.

Att sitta hemma och klaga på allt som sker i vår stad i detta fallet Malmö.
Det är ju lätt och bra.
Då får jag ju en enligt mig jättebra ide.
Varför tar inte alla folk med sina stora hundar och går ut och gör något i stället?
Promenera runt i en stor skara folk och hundar ta lite ansvar för era liv och gör något.
Men det får man inte för då kan man bli ifråntagen sin hund.
För hunden anses vara ett vapen.
Ok det sket sig direkt.
Det finns folk som är redo att gå ut men de är inte tillräckligt många(utan hundar).
Om ni inte gillar mitt språk så sluta läsa nu.
Jag är så jävla trött på det här.
Det första man ser när man kollar på nyheterna är att någon blivit skjuten, knivhuggen eller mördad på något annat jävla sätt i MALMÖ.
Unga killar dör.
De hade hela sitt liv framför sig.
Nästan varje dag.
Det är en tragedi för varje familj som drabbas.
Jag bryr mig inte ett skit om var de kom ifrån.
Svenska eller icke.
Och jag är skittrött på att folk ska delas upp i grupper.
Så kommer det idioter och tycker att vi går ut med basebollträ och beväpnar oss på ett eller annat
sätt.
Våld föder bara våld ingenting annat.
Jag blir såå jävla trött!
Jag är inte rädd för att gå ut när det är sent.
Jag är inte rädd överhuvudtaget för min egen del.
Mina barn är vuxna och en av dom bor inte ens i Sverige.
Det ända jag är rädd för är att det ska hända mina barnbarn något och att jag inte finns i närheten.
Jag undrar vad ni tänker ni som har små barn nu.
Ska dom växa upp i denna skiten?
Man kan inte skylla på folkslag eller religion.
Barn hör även om du inte tror det så hör dom allt du säger.
Pratar du en massa skit om invandrare,
eller om du som invandrare pratar en massa skit om svenskar.
Så lär dom sig det av dig som förälder.
Är det vad vi vill,tror inte det så ta och tänk efter innan ni pratar.
Jag upplever den här skiten varje dag där jag bor.
Polishelikoptrar finns över mitt område varje dag.
Jag kan inte göra något ensam.
Jag vill göra något.
På något sätt.
Och jag tycker föräldrar ta hand om era barn.
Vad fan gör t.ex en femtonåring ute mitt i natten?
Det var allt jag hade att säga i dag o det var inte lite.
Men det är så jag tycker.