torsdag 15 december 2016

Livet är märkligt

Det finns saker jag tänkt på men inte orkat skriva om.
Så håll i er.
Det handlar om människor.
Det är jul.
Vi köper julklappar för tusentals kronor.
Vi sitter där vid julbordet och proppar i oss mat.
Våra barn har allt det behöver och lite till.
Hade det varit svårt att skippa en ända julklapp och skänka 170 kr,
Och swicha till UNHCR för att hjälpa en människa att få läkarvård.
"vi" vill ju inte ha flyktingar.
Men "vi" vill inte hjälpa människor som lever i ett fruktansvärt krig heller.
För tydligen så är det så att det man inte ser finns inte.
Och det är väl lättast att blunda.
Jag vill inte att det ska blundas,
Jag vill att ni ska se.










fredag 23 september 2016

Det har gått en stund i livet.

Och det var ett tag sedan jag skrev.
Jag har tänkt på det,men det har inte blivit av.
Men det känns inte mycket lönt att ha en blogg om man inte skriver på den.
Eller hur?
Jag har ju börjat gå till psykolog och håller på med lite kbt.
Det har inte hunnit så långt än men det känns som det hjälper sakta men säkert.
Medicinerna hjälper också.
Livet börjar bli lite lättare igen.
Det som hjälper mest och bäst är min son.
Han kan jag prata med allt om och han får mig att se saker ur lite andra vinklar.
Vi kan prata om allt från politik till hjärtefrågor.
Det är nämligen ganska svårt att vid 58 års ålder börja öppna sin så kallade
"ryggsäck" och börja ta itu med allt som finns i den.
Det finns mycket i den som jag aldrig tagit tag i men nu jobbar jag på att reda ut lite åt gången.
Vissa saker börjar klarna.
Som tex att allt som händer inte nödvändigtvis är mitt fel.
Alkoholen är helt ute ur mitt liv.
Har kommit fram till att den hjälper inte ett dugg.
Det har vid ett svårt tillfälle slunkit ner någon substans.
Men det har bara hänt en gång.
Det känns som att det här är att lämna ut sitt liv på en blogg.
Men jag kanske behöver skriva  om det och därför skriver jag.
Jag har varit med om mycket.
Och nu funderar jag på hur jag egentligen klarade av allt.
Men jag gjorde det för att jag var tvungen till det.
Och för att hoppet aldrig sviker.
Visst har jag blivit dömd många gånger och ifrågasatt för saker som egentligen
ingen annan har haft med att göra.
Allt som händer i livet påverkar.
Tiden läker inga sår den skapar bara ärr som gör att människor reagerar på olika sätt,
på det som händer dom.
Och det är så lätt att döma människor när man inte levt deras liv.
Jag dömer ingen och  och jag har numera inga som helst tankar
på att hämnas på någon.
Man måste gå framåt inte leva i det förflutna för det kan man inte göra något åt.
Det är vad jag försöker göra nu.

Men jag undviker vissa människor som jag vet kommer att såra mig.
Och jag undviker människor som jag vet kommer att missbedöma mig.
Fegt kanske men så funkar det just nu.
Jag har några människor som jag vet jag kan lita på i ur o skur.
Det räcker för mig.

Det tog mycket på  mina känslor när jag var tvungen att avliva Zeus.
Jag sjönk ner i ett djupt hål.
Han var min allra bästa vän.
Även om han "bara" var en hund som vissa människor utrycker det.
Jag saknar honom otroligt mycket.
Men som alla vet har jag en ny vän nu.
Han är lika fantastisk som Zeus men helt annorlunda.
Som ni vet heter han Lotus jag vet inte hur lång tid det ska ta innan jag får in
i huvudet att han heter just det.
För jag kallar alltid honom för Zeus och folk påminner mig hela tiden om att han heter inte
Zeus han heter Lotus.
Men gamla vanor är svåra att bryta.
Det ger sig så småningom..

Ja det blev ett långt inlägg men jag kände att det behövdes.
Ha en bra dag mina vänner.







söndag 28 augusti 2016

Var vaken tills kl 04 i morse.

För dottra skulle iväg med flyget till Barcelona.
Det är ju inte som att det är första gången det händer.
Men en moder har rätt att bli orolig över alla stora flygplatser och vad som kan hända där.
Hon tycker bara jag är löjlig men så är hon ju bara 22 och morsor är ganska löjliga då.
Det är redan för tyst här.
Eftersom min dotter är innehavare av en hög och powerfull röst.
Lotus gick här och letade efter henne när vi vaknade.

Men o andra sidan så hade vi inget att göra så vi gick en kiss o bajsrunda och det gick alldeles utmärkt.

I går hade jag dessutom Celine (the dog wisperer) på besök.
Och hon lärde Lotus en hel del.
Som att leka med en konstig grej som jag köpte till honom.
Hon lärde honom att han skulle släppa när hon sa till.
Och han lyssnade på allt hon sa.
Den hunden är totalt älskad av hela vår familj.
Tack för i dag.Slut för i dag.
Sam jag saknar dig redan.
Men jag kan leva utan dina operasånger.


fredag 26 augusti 2016

Lotus

Jag skulle ju inte ha någon hund igen i alla fall inte på väldigt länge.
Dessutom gillar jag ju vita hundar.
Men men när den här unge mannen dök upp blev jag helt förälskad.


                                                 han är svart och ser lika sur ut på varje bild.
 
 
 
                                                 Han har tagit över Zeus stol,men jag tror Zeus är ok med det.
                                         Och så har han tagit över min badrumsmatta.
                                         Han tycker den passar bättre i köket.
                                         ha det gott mina vänner,ni andra ni vet själv.

tisdag 16 augusti 2016

Ett samtal mellan mig och mitt barnbarn.

Förra veckan när Celine var här tog vi oss ett snack i sovrummet.
Hon frågade mig om jag saknade Zeus.
Och jag sa ja jättemycket.
Hon är en hundmänniska och var den som som satte honom på plats när han jäklades .
Då säger hon:Farmor när jag blir stor och blir veterinär ska jag köpa en Golden till dig.
Och du ska få allting gratis för det har jag råd med då.
Mina barnbarn är underbara.
Vi saknar Zeus fortfarande hon och jag.
Ha en bra dag mina vänner.



måndag 15 augusti 2016

hejsan svejsan

Det känns som om

Man börjar bli litta gammal.
Och bloggen funkar inte.
Vet inte vad jag ska göra åt det.

Kan ju alltid sätta in en bild på mig själv. Ha en bra dag.


lördag 13 augusti 2016

Min blogg

är helt konstig .
Så jag får väl hålla mig till musik ett tag.
Så här kommer en av mina favoritlåtar.





tisdag 5 januari 2016

Vaknade till en vit värld.

Jag trodde inte att vi skulle få någon snö i år.
Men döm om min förvåning när jag vaknar och allt är vitt.
Gissa hur lycklig Zeus var när vi kom ut.
Han som jag älskar snö.
Dock är min kärlek till snö lite mildare än hans.
Jag går omkring och njuter,han hoppar skuttar o rullar sig.
Dessutom ser han riktigt rolig ut när han kasar med nosen i snön
och bildar sina egna vägar.
Man ser precis vart han varit med sin nos.
Vi var ute en timmes runda.
Varför gillar folk inte snö?
Jag vill ha mer,jag vill ha massor!!







söndag 3 januari 2016

3 Januari en dag vi alltid firat

För i dag är det moderns födelsedag.
Eller är det egentligen det?
Jag har alltid funderat över det.
Fyller man år när man inte finns längre?
I vilket fall som helst ska jag gå till kyrkogården i kväll.
För om det nu är så att man faktiskt fyller år även om man är död.
Så bör man bli gratulerad.
Med mitt dåliga minne tror jag att hon skulle fylla 83.
Men jag kan ha fel,räkning är inte min starka sida om man säger så.

Jag trodde inte att jag skulle sakna henne så mycket som jag gör.
Jag tänker på henne så gott som varje dag.
Och tingen har börjat klarna.
Får man inte den kärlek man förtjänar som barn,
tvingas man adoptera bort tre söner.
Då kanske det är svårt att älska de barn man har.
Och som sagt jag tänker på henne och Tommy så gott som varje dag.
Men jag kan aldrig få några svar på vad det var som hände.
Hon och jag pratade mycket om döden på senare år.
Och hon sa att när hon dog skulle hon komma tillbaks och visa mig
att det finns ett liv efter döden.
Det har hon inte gjort så det finns säkert inget.
Hon var inte den bästa modern.
Jag var inte den bästa dottern.
För de sista åren var riktigt jobbiga.
Hade jag vetat vad jag vet i dag och kunnat så hade jag gjort om och gjort rätt

Men en bra mormor var hon till Sam som hon älskade över allt annat.
Dom två hade ett speciellt band.
Så i dag tänker jag på dig.
Och jag saknar både dig och fadern.
Må ni ha det gott vart ni än är.


                                          En av våra sista jular.


                                          Jag broder o moder



                                      
 
 
Sam o mormor
Sam lär mormor hur hon ska komma upp ur sängen.