Jag har vänner som jobbar röven av sig och som aldrig har råd att göra göra något.
Det tycker jag är för jävligt.
Det är inte den sortens fattigdom att de svälter ihjäl.
Men vad går deras löner till.
Mat hyra el bensin osv.
Jag tycker det skulle räcka till mer.
De hade förtjänat att kunna åka på semester t,ex.
Men de flesta jag känner är ensamma mödrar.
Jag har också varit det och med en lön kommer man ingenstans.
Numera jobbar jag inte.
Jag kan inte av olika anledningar.
Det har funkat tills för sex månader sedan när hela min (ekonomi) gick rakt åt helvete.
Det var inte mitt fel.Det kanske alla säger men i detta fallet var det faktiskt inte mitt fel.
Jag litade för mycket på en person och det visade sig vara helt fel.
Och när jag sagt att jag varit fattig SÅ har jag varit fattig.
Levt på en banan om dagen.
Varkens haft kaffe mjölk socker eller toapapper.
Känt mig som en jävla parasit när jag lånat pengar av dom som inte haft pengar själv.
Och för det är jag er evigt tacksam ska ni veta ni vet själv vem ni är.
Tro aldrig att jag tagit er för givet.
Hundarna har alltid haft vad de behövt för deras mat kommer först.
Det fanns en vis person som sa till mig för ett tag sedan att jag alltid tänker på andra först och
skiter i mig själv.
Den personen har nog rätt.
Jag bryr mig inte så mycket om mig själv.
Jag tycker inte att jag är så viktig.
Ha det gott mina vänner ni andra ha det som ni vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar