måndag 25 november 2013

Min son

Vi är så lika varandra.
Allt för mycket ibland.
Vi har bråkat genom åren.
Vi har inte förstått varandra.
Bara för att vi varit för lika varandra.
Men i dag när du är vuxen,vill jag bara säga till dig.
Tack för att du finns.
Tack för allt du gjort det senaste året,för dom som behövt dig.
Tack för att du hjälpt mig.
Jag hade aldrig klarat det utan dig.
Och jag älskar dig,men det vet du redan.

                                          Nadim min son.Man glömmer ofta säga tack.
                                          Men i kväll säger jag tack till dig.

                                           Nadim o jag

                                            Nadim o jag


                                                    Nadim o mormor


2 kommentarer:

  1. Så gulligt skrivet. Konstigt att man ofta tar saker och ting för givet utan att säga tack. Det är nog likadant här hemma.
    Nadim är lika söt nu som när han var liten. :)

    SvaraRadera
  2. Vad söt han är som bebis, vill bara pussa på bebisen :)

    SvaraRadera