Och jag tänkte speciellt mycket på det i dag
när Zeus och jag tog en sväng över bron.
Han drar.
Om han har ett åtta meter långt koppel
eller ett vanligt kort koppel.
Han bara draaaar.
Varför?
Det är ju inte precis som om han har någon tid
att passa.
Träden kommer inte att försvinna om han inte
kissar på dom tillräckligt snabbt.
Oftast när vi är ute vet han inte ens vart han ska
men han ar väldigt bråttom dit.
Är inte det märkligt?
I alla fall när vi om över bron så träffade jag
en av de gulligaste killar jag någonsin träffat på.
Jag blev nästan förälskad.
Lugn!
Han är bara 6 månader gammal :)
Med en helt underbar personlighet.
Jag brukar inte falla för bebisar.
Det har jag bara gjort för Olivia och mina barnbarn.
Men den här lille mannen fick mig att falla som en fura!
Go rund och glad.
Kelig och mysig var han.
Snacka om att jag satt och pillade på hans kinder.
Och han bara skrattade och gav sitt gillande :)
Till och med Zeus blev förtjust!!!
Zeus gillar nämligen inte små människor.
Han fattar inte vad dom är för sort.
Tack för i dag.
Slut för i dag.
Det var som vanligt inte Öresundsbron.
Det var Lindängebron :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar