Alla saknar vi någon

Jag personligen saknar många.
Inte för att jag hade velat se dom lida.
Eller för att de skulle finnas kvar bara för min skull.
Det hade varit egoistiskt.
Många gick alldeles för tidigt.
Dom hade så mycket kvar att uppleva.
Andra var bara gamla och trötta.
Det finns dom jag inte trodde jag skulle sakna.
Men jag hade fel.
Livet är kort.
Men det som fortfarande förvånar mig är att
det tar ingen tid att städa bort ett människoliv.
Allt vad ett liv innehåller kan man städa bort på ett par dagar.
Men vad hände med alla deras drömmar och förhoppningar?
I går på kyrkogården med min dotter lät det så här.
Jag:Tänk att om man tittar på alla husen på Lindängen och ser hur det 
lyser i fönsterna.
Där bodde min morfar där bodde din mormor.(lite pek åt olika håll)
Sam:Ja vad menar du?
Jag:och nu ligger dom alla här.
Sam:  ja livet och döden är märkligt.
Jag:Har du tänkt på att jag är 56 och om jag lever 20 år till är det fenomenalt?
Sam:Men mamma du måste leva tills du är 100 för då kommer du att få ett brev från kungen.Kungen skriver brev till alla som fyller hundra.
Jag:Men Sam om jag fyller hundra är ju kungen redan död han är ju äldre än mig.
Sam:Men ni fyller år på samma dag.
Jag:Ja men inte samma år.
Sam:Skit samma du får ett brev från Victoria.
Hahahaha jag ska försöka hålla mig vid liv för din skull Sam :)